Monicas Blogg
Hej där ute!
Nu var det välldigt länge sedan jag skrev på min blogg, men så blir det ibland.
Livet har inte varit sig riktigt likt sen Mimmi gick bort i november, jag lever fortfarande i förnekelse och saknaden är så tung. Det var otroligt jobbigt när Moffis dog men han var ändå så sjuk i sin Kol så det var för honom en befrielse att få somna in OCH så hade vi ju kära Mimmi kvar. Med Mimmi var det så chockartat, vi skulle ju träffas bara för att tillsammans med läkaren diskutera möjligheten att få hjälp i hemmet, hon lades omedelbart in på avdelningen och fem dagar senare dog hon. På morsdag samlades vi i Lönnhöjden och spred askan efter Mimmi på samma plats som moffis, där älgarna går ner till vattnet och dricker, det var deras vilja och där skall också jag spridas ut när min tur kommer.
Dagarna rusar på och i augusti ska jag bli mormor igen, denna gång är det våran "minsta" som ska bli mamma, det ska bli så spännande. Jag har fått förfrågan om att vara med på förlossningen, men jag är lite kluven naturligtvis så skulle det vara en fantastisk upplevelse att få vara med på detta men samtidigt tycker jag att det är något som dom två ska gå igenom tillsammans utan att jag ska vara med. Vi får se hur det blir, jag tror att även "moster" skall vara med och iså fall kanske kanske...
Mina två andra barnbarn växer så det knakar lilla mini Minea blir ett år i augusti och Elsa fyllde fyra i januari. Det är så synd att dom bor så långt iväg, att man ses så sällan, och själva har dom välldigt svårt att ta sig åt detta håll i landet. Tur är att vi har Facebook, bloggar osv så man kan ha lite koll på dom. Telefonen är ju också bra, Elsa och jag pratar ibland, när hon har tid vill säga. Om hon har slagit sig så tycker hon alltid att Mommom ska skicka något på posten till henne det kan vara en tidning, teckning eller något det kan jag välja, det roliga är ju att få brev. Hon berättar också om vad hon gör och hon brukar lägga telefonen i sängen så hon kan visa mig alla grejjor...Ungar är underbara och okompliserade.
Ha det så bra ALLA och ta hand om er, vi har bara ett liv och får aldrig denna dagen tillbaka./Monica



























